Meny

Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.

Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.

Basuppgifter om objektet

Basuppgifter

Aktörens namn Savonia, Microkadun kampus
Fastighetens namn Kiinteistö Oy KPY Novapolis Microkatu 1
Fastighetens adress Microkatu 1
70210 KUOPIO
Fastighetstyp Institution
Disponentbyrå Kiinteistö Oy KPY Novapolis

Organisation

Turvallisuus- ja tilapäällikkö Tarja Ruokokoski
Savonia
tfn 0447856546
tarja.ruokokoski@savonia.fi

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Pohjois-Savo.

Brandlarmsskötare ISS Palvelut Oy
tfn 020015500
Brandlarmscentralens placering Keskuksien sijainnit merkattu pohjapiirroksiin sekä opastein kiinteistössä.
Fastighetsskötsel ISS Palvelut Oy
tfn 020015500
jourtelefon 020015500
Elleverantör Kuopion Energia
Fastighetens försäkringsbolag Pohjola Vakuutus Oy
tfn 03030303
https://www.op.fi
Samlingsplats Yksi A-osan ja S-osan välistä Prisman puolella ja toinen Rakennusosien D- ja J-välissä rakennusten väliin jäävällä sisäpihalla. Kokoontumispaikka autohallin vieressä on RV11:n vieressä oleva parkkialue, jossa sähkökontit.
Alternativ samlingsplats Bioteknian ala-aula jaTowerin ala-aula
Antal skyddsrum 16
Skyddsrummets placering VSS1, VSS2 C-osa
Skyddsrummets placering VSS3 C-osa
Skyddsrummets placering VSS4 E-osa
Skyddsrummets placering VSS5, VSS6, VSS7 H-osa
Skyddsrummets placering VSS8, VSS9, VSS10 M-osa
Skyddsrummets placering VSS11, VSS12 S-osa
Skyddsrummets placering VSS13, VSS14 T-osa
Skyddsrummets placering VSS15, VSS16 U-osa
Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran Rakennusosien lämmönjakohuoneissa. Merkattu pohjapiirroksiin.
Elcentral Merkattu pohjapiirroksiin.
Nödstopp för ventilationen

Paloilmoitinkeskusten yhteydessä.

Antal personer

Savonia, Microkadun kampus
Dagtid Kvällstid Nattetid
Vardagar 2 000 50 0
Under veckoslut 20 0 0

Viktiga telefonnummer

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Servicebolag ISS Palvelut Oy 020015500 020015500
Hisservice KONE Hissit Oy 080015063
Bevakningsföretagets kontaktuppgifter Avarn Security 0106202000
Underhåll
Namn Telefonnummer Jourtider
Nyckeljour 0106202000 Utanför arbetstiden
Servicejour ISS Palvelut kiinteistöhuolto 020015500 Utanför arbetstiden

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Säkerhetspersonal

Säkerhetspersoner

Säkerhetsdirektören
Koko Savonia
Seppo Lyyra
Savonia
tfn 0447855028
seppo.lyyra@savonia.fi
Rektor Mervi Vidgren
Savonia
tfn 0447855001
mervi.vidgren@savonia.fi
Säkerhetsansvarig
Microkadun kampus
Pauli Verhelä
Savonia
tfn 0447856082
pauli.verhela@savonia.fi
Säkerhetsansvarig, ensiapu
Microkadun kampus
Päivi Smahl
Savonia
tfn 0447856587
paivi.smahl@savonia.fi
Säkerhetsansvarig
Tekniikan erikoistilat
Heli Kinnunen
Savonia
tfn 0447856272
heli.kinnunen@savonia.fi
Säkerhetsansvarig
Tietoturvallisuus
Matti Kuosmanen
Savonia
tfn 0447856364
matti.kuosmanen@savonia.fi
Kemikaalivastaava
Tertta
Mirja Saukkonen
Savonia
tfn 0447856485
mirja.saukkonen@savonia.fi

Arbetarskyddsorganisation

Arbetarskyddschef
Koko Savonia
Päivi Diov
Savonia
tfn 0447856030
paivi.diov@savonia.fi
Päätyösuojeluvaltuutettu
Opettajat
Marita huovinen
Savonia
tfn 0447856439
marita.huovinen@savonia.fi
Päätyösuojeluvaltuutettu
Muu henkilökunta
Paavo Maskulainen
Savonia
tfn 0447855626
paavo.maskulainen@savonia.fi

Risker

Ur säkerhetssynpunkt innebär en risk kombinationen av sannolikheten för en olycka och dess följder. En viktig del av en säker fastighet är att identifiera säkerhetsrisker och bedöma följderna av dem. På de följande sidorna identifieras risker som riktas mot människor, egendom och miljö. För de identifierade riskerna har ett förslag tagits fram med åtgärder för att eliminera, minska och hantera risker. Endast en identifierad risk kan hanteras.

Riskklasser för fastigheten och personer:

  • Olyckor
  • Brandfaror
  • Vattenskador
  • Sjukdomsattacker
  • Fara för strålning eller gas
  • Stormskador
  • Inbrott, vandalism o.d.

Olyckor

Risker

  • fall
  • halkning
  • snubbling
  • ras av snö eller is på en människa eller på egendom
  • trafikolycka
  • högt fall
  • explosion
  • elstöt
  • skada som orsakats av verktyg

Följder

  • egendomsskador
  • personskador
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Ansamlingen av is på taken ska kontrolleras vintertid.
    • Fastighetsskötselbolaget ska genast underrättas om farliga platser.
    • I farosituationer ska passage och parkering förhindras i områden med risk för ras av snö eller is.
  • Gårdsområdet hålls snyggt och i skick. Växtligheten sköts om regelbundet.
    • Löven krattas bort vid behov.
    • Buskar klipps och vårdas för att förhindra trafikolyckor.
    • Körriktningar och gästparkeringsplatser anges tydligt med skyltar på parkeringsområdet.
    • Vinterunderhållet sköts.
  • Ingrip omedelbart vid "nära ögat" -situationer. "Nära ögat" -situationer ska utredas och nödvändiga åtgärder vidtas i händelse av liknande situationer och för att förhindra dem.
  • Alla ska läsa de allmänna anvisningarna för första hjälp.

Tulipalovaarat

Riskit

  • oikosulut
  • rikkinäisen sähkölaitteen aiheuttama palo
  • huolimaton tupakointi
  • tuhopoltto
  • sähkölaitteiden päälle unohtuminen
  • tavaroiden säilyttäminen kulkukäytävillä
  • tavaroiden säilyttäminen porraskäytävissä
  • palo-ovet auki

Herkästi syttyvien aineiden ja kemikaalien virheellinen säilytys

  • nestekaasuvuoto oppilaitoksen tiloissa

Turvavideo - Nestekaasu

Palovaarallisia kohteita ovat muun muassa vaarallisten aineiden varasto, tekniset tilat ja muut vastaavat kiinteistön tilat.

Seuraukset

  • omaisuusvahingot
  • savuvahingot
  • henkilövahingot
  • kuolema

Toimenpiteet ja turvallisuusjärjestelyt

Suoritetaan vuosittain omatoimiset palotarkastukset kiinteistössä.

Poistumisturvallisuudesta on huolehdittava:

  • uloskäytävät tulee olla esteettömiä
  • poistumistieopasteiden mahdollinen asennus
  • jälkivalaisevien kerrosnumeroiden asennus porraskäytävään
  • aktiivinen puuttuminen epäkohtiin

Palo-osastoinnit tarkistutetaan asiantuntevalla huoltoliikkeellä ja puutteet saatetaan kuntoon.

Ylimääräistä palokuormaa ei kasata.

Pelastussuunnitelma pidetään ajan tasalla ja siihen perehdytään.

Sähkökorjaukset ja asennukset teetetään TUKES:in rekisteristä löytyvällä ammattilaisella.

Urakoitsijalla on oltava riittävät asennusoikeudet ja hänellä on oltava kokemusta vastaavista töistä.

Valaistuksen ja yleisen siisteyden kunnossapito kiinteistössä on tärkeää.

Tarkastetaan valaistuksen riittävyys ja suoritetaan mahdolliset parannustoimenpiteet.

Lisäksi läheltä piti -tilanteisiin tulee puuttua välittömästi, tutkia ja tehdä tarvittavat toimenpiteet vastaavanlaisten tapahtumien varalle.

Kemikaalien säilytys toimistotiloissa Tukesin ohjeiden mukaisesti. Normaalista toimistokäytöstä poikkeavista kemikaalimääristä ja säilytyksestä on ilmoitettava vuokranantajalle.

Vattenskador

Risker

  • översvämning
  • häftigt regn
  • vattentätheten av konstruktioner brister
  • olycka som beror på bygg- och materialfel
  • trasiga tvättmaskiner och kylanordningar
  • vandalism
  • rörbrott

Följder

  • egendomsskador

Toimenpiteet ja turvallisuusjärjestelyt

  • Rakenteet
    • LVI-työt, -tarkastukset ja -asennukset teetetään vain ammattilaisella.
  • Laitteet
    • Kodinkoneiden valvotun käytön ja kunnossapidon tärkeyden korostaminen.
    • Pesukoneen ja astianpesukoneen suodattimet ja nukkasihti on puhdistettava säännöllisesti.
    • Jääkaapin takaosa on imuroitava kerran vuodessa. Tässä yhteydessä kannattaa tarkistaa silmämääräisesti jääkaapin kunto myös kompressorin ja valuma-astian osalta.

Sjukdomsattacker

Risker

  • hjärtinfarkt
  • insulinchock
  • hjärninfarkt
  • hjärnblödning
  • epilepsi
  • svimning

Följder

  • personskador
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Säkerställande av snabb hjälp på fastighetens område.
  • Anvisningar för första hjälpen finns bilaga till räddningsplanen, läs dem och öva på första hjälpen.
  • Det rekommenderas att de personer som behärskar första hjälpen kartläggs
  • Man har gjort det möjligt för räddningsfordon att parkera framför ytterdörrarna.

Fara för strålning eller gas

Risker

  • utsläpp av radioaktivt ämne eller farlig gas i miljön
  • kärnvapenexplosion eller explosion av vapen som innehåller kärnämne
  • olycka vid transport av farligt ämne
  • krig
  • olycka i kärnkraftverk
  • olycka på kärndrivet fartyg
  • olycka på anläggning för behandling av radioaktivt avfall
  • radioaktiva ämnen kommer i händerna på ovetande personer

Följder

  • strålningssjukdomar
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Anskaffning av jodtabletter efter behov (2 tabl./person).
  • Upprättande av instruktioner för olyckor med farliga ämnen.
  • Fastigheten har skyddsrumsplatser vid adressen
  • Skyddsrummets funktionsduglighet upprätthålls.
  • Söka skydd i ett skyddsrum.
  • Räddningsplanen har verksamhetsanvisningar om olika situationer.
  • Läs verksamhetsinstruktionerna.

Riskit

  • erilaiset luonnonilmiöt

Seuraukset

  • sähkökatkot
  • omaisuusvahingot
  • henkilövahingot
  • kuolema

Toimenpiteet ja turvallisuusjärjestelyt

Kattojen ja rännien tarkastus asiantuntevalla huoltoliikkeellä ja puutteiden korjaukset.

Kiinteistön alueella olevien puiden tarkastaminen.

Vaarallisten oksien poistaminen.

Pihan yleinen kunnossapito.

Viranomaisten ulkonaliikkumiskieltoa on noudatettava.

Sisälle suojautuessa pysytään kaukana ikkunoista ja lasiovista.

Kriminell verksamhet

Riskit

  • ilkivalta
  • varkaudet
  • murto
  • tietoturvavarkaus, -vuoto )

Seuraukset

  • omaisuusvahingot
  • yksityisyydensuojan menetys
  • uhat immateriaalioikeudelle

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Övervakning av allmän ordning och renlighet samt aktivt ingripande vid brister.
    • Ordning och renlighet är en del av säkerheten.
  • Kontrollera att belysningen är tillräcklig och utför eventuella förbättringsåtgärder.
  • Låsservice för ytterdörrar och eventuell installation av system som begränsar passage.
  • Märkning och fotografering av värdeföremål
  • Rengöring av graffiti och annat klotter utan dröjsmål.

Säkerhetsarrangemang

Säkerhetsanordningar

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: Paloilmoitinkeskusten yhteydessä.

Första hjälpen

Enligt 46 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren se till att första hjälpen anordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen, ge anvisningar om första hjälpen och införskaffa tillräckligt med ändamålsenlig första hjälpen-utrustning till arbetsplatsen eller dess omedelbara närhet.

  • Det har ordnats kurser i första hjälpen.
  • Ambulansen vägleds: Kun kutsutaan ambulanssi mennään ko. ulko-ovelle vastaan tai käskytetään joku menemään ambulanssia vastaan tietylle ovelle.
  • Ansvarsperson för första hjälpen: Päivi Smahl tfn 0447856587.
Det finns förstahjälpen-utrustning tillgänglig i fastigheten enligt följande:
Förnödenhet Placering
Defibrillator Savonia, Microkadun kampus, 1. kerroksessa EMC-labran vieressä, kampussydämestä B-käytävään ja entisen Savotta kahvion seinällä

Brandsäkerhet

Brandsektionering

Syftet med brandsektioneringar är att förhindra, i händelse av brand, att brandgaser och branden sprids samt att trygga evakueringen av människor. Därför är det ytterst viktigt att branddörrarna hålls stängda. Branddörrarna får inte hållas öppna med kilar.

En byggnads olika våningar, källarvåningar och vinden är oftast ordnade i skilda brandsektioner.

Oftast begränsas storleken av en brandsektion så att en brand som uppstår i sektionen inte orsakar orimligt stora egendomsskador.

Utrymmen som skiljer sig avsevärt från varandra vad gäller användningssättoch brandbelastning har delats upp i separata brandsektioner, då det ansetts nödvändigt för att skydda personer eller egendom. (sektionering baserad på användningssätt)

Beskrivning av brandsektioneringen:

Palo-osastot osastoitu EI30.

Farliga ämnen

Följande typer av farliga ämnen förvaras i fastigheten:

Status Kaasuvarasto
Placering
Ämnen som lagras Nestekaasu
Typ ovan jord

Vägledning av räddningsverket

I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt:

A-osa (ympyrärakennus), jos ei muuta ilmoiteta

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje ögonblick kan avlägsna från en bostadsbyggnadens alla utrymmen via två vägar utan att behöva använda nycklar eller andra öppningsdon. Det ska gå att avlägsna sig även i mörker, varför passagerna alltid ska vara framkomliga. Det får inte förvaras saker framför utgångarna. (Miljöministerietreglering av brandsäkerhet i byggnader.)

Alla som befinner sig i lokalerna ska snabbt kunna avlägsna sig, varför det i bygglov, särskilt för mötes- och affärslokaler, bestäms ett minimum antal utrymningsvägar och deras dimensioner, vilka inte får ändras utan att bygglovet ändras. Utgångarna och dörrarna från lokalerna till utgångarna ska vid nödsituationer vara lätta att öppna från insidan.

En dörr kan vara låst för att till exempel förhindra olovligt intrång utifrån, men under normal användning av lokalen ska dörren kunna öppnas inifrån utan en nyckel. Arrangemangen för passerkontroll får inte förhindra en trygg utrymning av fastigheten.

Verksamhetsutrymmet har utrymningsarrangemang av följande typ:
Status Utrymningsarrangemang
Savonia, Microkadun kampus Palokellojen soidessa poistutaan rauhallisesti ja siirrytään kokoontumispaikalla. Voidaan myös siirtyä toiselle palo-osastolle, kun se on mahdollista ja turvallista.
Jos käskytetään siirtymään varakokoontumispaikalle niin silloin siirrytään sinne.
Jos käskytetään suojatilaan sisällelusojautumistilanteessa niin siirrytään henkilöstön ohjaamina tilaan, josta ei ole näkyvyyttä käytävään. Tällaisia tiloja on rakennettu tai teipattu joka kerrokseen. Taktisista syistä niiden sijaintia ei kerrota opiskelijoille, mutta henkilöstön tulee tietää mitsä löytyy lähimmät tilat, joita voi käyttää suojatiloina sisällesuojautumisen tilanteessa.

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme, och som ger brandfara. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, varvid det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare. På grund av eldfaran från heta arbeten ska man alltid beakta alternativa metoder.

För att utföra eldarbeten krävs alltid tillstånd för heta arbeten. Personen som gör ett hett arbete ska alltid ha ett giltigt certifikat för heta arbeten.

Följande ansvarspersoner för eldarbeten kan bevilja hetarbetstillstånd:

Mikko Vuoristo
Savonia
tfn 0447855003
mikko.vuoristo@savonia.fi

Utrymningsarrangemang

Utrymningar i nödsituationer leds och styrs av
Turvallisuusjohtaja Seppo Lyyra ja/tai kampuksen turvallisuusvastaavat johtavat poistumista. Seppo Lyyran varahenkilö on vararehtori Mikko Vuoristo.
SavoniaTurva -turvallisuusliiveissä oleva Savonian henkilöstö ohjaa ja heidän ohjeita tulee noudattaa.
Varifrån och hur görs en utrymning?
Poistutaan pääsääntöisesti kokoontumispaikalle. Jos palokellon soidessa voidaan turvallisesti siirtyä myös viereiselle palo-osastolle esim. F-osaan voidaan myös niin toimia, jos siitä ei ole vaaraa.
Jos poistuminen määrätään esim. uhkatilanteessa varakokoontumispaikalle niin silloin poistutaan vaarasta kauempana olevalle varapoistumispaikalle.
Henkilöstö ohjaa poistumista ja varmistaa turvallisen poistumisen Savonia Turva -henkilöstön ohjeistuksen mukaan.
Jos käskytetään suojatilaan sisällelusojautumistilanteessa niin siirrytään henkilöstön ohjaamina tilaan, josta ei ole näkyvyyttä käytävään. Tällaisia tiloja on rakennettu tai teipattu joka kerrokseen. Taktisista syistä niiden sijaintia ei kerrota opiskelijoille, mutta henkilöstön tulee tietää mitsä löytyy lähimmät tilat, joita voi käyttää suojatiloina sisällesuojautumisen tilanteessa.
Jos ohjeistusta ei ole annettu tai se ei toimi ko. tilanteessa, niin ohjaat vaarasta pois -periaatteella tilanneharkinnan mukaan.
Vad ska stängas?
Ovet suljetaan kun viimeinen poistuu tilasta.
Novapoliksen ulko-ovien lukituksen voi määrätä vain rehtori, turvallisuusjohtaja tai hänen varahenkilönsä (vararehtori) sekä hallinto- ja henkilöstöjohtaja. Lukituille oville voidaan määrätä vartijat.
Vad ska göras och av vem före utrymning?
Tarkasta, että tla on tyhjä. Opettaja tai henkilökunnan vastuullinen jäsen ohjaa pois ja laittaa ovelle "Tarkastettu"-lipun, kun tila on tyhjä.

Information i olyckssituationer

Information om olyckor sköts enligt ansvarsförteckningen nedan:

För informationen svarar:
Information till personalen Anne Heikkinen
Savonia
tfn 0447855008
anne.heikkinen@savonia.fi
Information till myndigheterna Seppo Lyyra
Savonia
tfn 0447855028
seppo.lyyra@savonia.fi
Information till försäkringsbolaget Seppo Lyyra
Savonia
tfn 0447855028
seppo.lyyra@savonia.fi
Information till den närmaste omgivningen Anne heikkinen
Savonia
tfn 0447855008
anne.heikkinen@savonia.fi
Information till sektorns riskkontroll Seppo Lyyra
Information till anhöriga Poliisi
Information till medier Mervi Vidgren

Avvärjning av följdskador

Syftet med avvärjning av följdskador är att förebygga att det uppstår skador, att begränsa och minimera effekterna av uppstådda skador och att så snabbt som möjligt återställa situationen.

För avvärjningen av följdskador svarar
Seppo Lyyra
Savonia
tfn 0447855028
seppo.lyyra@savonia.fi
Ersättande utrymmen och system
Rehtori ja johtoryhmä
Diskussion på arbetsplatsen och eftervård vid behov
Savonian kriisiryhmä, pj Seppo Lyyra, vpj Pirjo Venhovaara

Tiedottaminen ja perehdyttäminen

Koko henkilöstön perehdyttäminen

Valtioneuvoston asetus pelastustoimesta (407/2011,2§) velvoittaa seuraavasti: "Pelastussuunnitelma on pidettävä ajan tasalla ja siitä on tiedotettava tarvittavalla tavalla rakennuksen... työntekijöille ja muille, joiden on osallistuttava pelastussuunnitelman toimeenpanoon."

Suunnitelmasta ja sen keskeisistä seikoista tulee tiedottaa kaikkia kohteessa työskenteleviä henkilöitä.

Perehdytyksen vastuuhenkilö: Rehtori

Tiedottaminen Turvallisuusasioista: Suunnitelma käydään läpi henkilökunnan kanssa.

Koulutustilaisuudet: Järjestetään tarvittaessa.

Harjoitukset: Suunnitelman käytännön harjoittelu vuosittaisilla poistumisharjoituksilla, joihin osallistuu henkilökunta ja oppilaat.

Uusien työntekijöiden perehdyttäminen:

Lähin esimies perehdyttää aina uuden työntekijän pelastussuunnitelman keskeisiin seikkoihin ja käy läpi poistumistiet sekä alkusammutuskaluston sijainnit.

Turvallisuuskoulutus

  • Turvallisuuskoulutuksen järjestämisestä vastaa rehtori.
  • Läheltä piti-tapauksista ilmoitetaan ja ne käsitellään työsuojelun toimesta.
  • Turvallisuustietoutta jaetaan perehdytyksissä, koulutuksissa sekä suunnitelmaa lukemalla.

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Säkerhetsorganisation

Fastighetens säkerhetspersoner

Säkerhetsdirektören
Koko Savonia
Seppo Lyyra
Savonia
tfn 0447855028
seppo.lyyra@savonia.fi
Rektor Mervi Vidgren
Savonia
tfn 0447855001
mervi.vidgren@savonia.fi
Säkerhetsansvarig
Microkadun kampus
Pauli Verhelä
Savonia
tfn 0447856082
pauli.verhela@savonia.fi
Säkerhetsansvarig, ensiapu
Microkadun kampus
Päivi Smahl
Savonia
tfn 0447856587
paivi.smahl@savonia.fi
Säkerhetsansvarig
Tekniikan erikoistilat
Heli Kinnunen
Savonia
tfn 0447856272
heli.kinnunen@savonia.fi
Säkerhetsansvarig
Tietoturvallisuus
Matti Kuosmanen
Savonia
tfn 0447856364
matti.kuosmanen@savonia.fi
Kemikaalivastaava
Tertta
Mirja Saukkonen
Savonia
tfn 0447856485
mirja.saukkonen@savonia.fi

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt:

A-osa (ympyrärakennus), jos ei muuta ilmoiteta

Turvavideo - Hätäilmoitus

Sairauskohtaus tai tapaturma

Hätäensiapu

Hätäensiavun tarkoituksen on varmistaa potilaan avoin hengitystie sekä ylläpitää hengitystä ja verenkiertoa.

  1. Arvioi tilanne, varmista oma turvallisuutesi ja soita 112.
  2. Avaa potilaan hengitystiet kohottamalla hänen leukaansa ja kääntämällä otsaa taaksepäin.
  3. Tarkista hengittääkö potilas. Tajuton ja reagoimaton potilas ei hengitä, jos et tunne ilmavirtausta kädelläsi, korvallasi tai poskellasi.
  4. Aloita painanta- ja puhalluselvytys.

Puhalluselvytys-ohjeet:

  • Aloita elvytys
    • 30 painallusta
    • 2 puhallusta

Jos puhallukset eivät saa rintakehää nousemaan, ÄLÄ jatka puhaltamista. Tärkeintä on ylläpitää uhrin verenkiertoa painantaelvytyksellä.

5. Käännä tajuton, itse hengittävä potilas kylkiasentoon. 6. Hoida verenvuoto painamalla vuotokohtaa käsin. 7. Auta selkävamman saanutta potilasta pitämällä hänen päätään paikoillaan.

Toimi näin hätätilanteessa:

  • Pysähdy ja rauhoitu
  • Soita 112
  • Varmista ensin oma turvallisuutesi ja estä lisävahingot
  • Anna hätäensiapua
  • Opasta ammattiauttajat paikalle

Turvavideo - Tajuttomuus

Aivohalvaus

Aivohalvauksen aiheuttaa aivoverisuonten tukkeutuminen tai repeäminen. Akuutti aivohalvaus on hätätilanne, joka vaatii parin tunnin sisällä alkavaa ensihoitoa sairaalassa. Arvion tilanteen vakavuudesta ja oikeasta hoitopaikasta saat ainoastaan hälyttämällä ensihoitohenkilöstön potilaan luokse.

Soita 112 heti, vaikka aivohalvauksen oireet, kuten esimerkiksi jalan tai käden halvaantuminen, olisivat ohimeneviä.

Tunnista oireet

  • Puhevaikeus, puheen puuroutuminen
  • Nielemisvaikeus
  • Suupielen roikkuminen
  • Käden tai jalan äkillinen voimattomuus tai tunnottomuus
  • Näköhäiriöt, kaksoiskuvien näkeminen

Toimi näin

  • Soita heti 112.
  • Avaa potilaan hengitystiet ja laita potilas kylkiasentoon.

Diabeetikon heikotus

Kun diabetesta sairastavan verensokeri laskee liian alas, syntyy diabeettinen sokki, joka voi olla hengenvaarallinen.

Tunnista oireet:

  • Hikoilu, kalpeus, vapina.
  • Ärtymys, levottomuus.
  • Huimaus, sydämen tykytys.
  • Näläntunne.
  • Päänsärky, pahoinvointi.
  • Näön hämärtyminen ja kaksoiskuvat.
  • Poikkeava käytös (esim. levottomuus, äkkipikaisuus).
  • Pahimmassa tapauksessa kouristuksia ja tajuttomuus, jos verensokeri laskee hyvin alhaiseksi.

Diabeettisen sokin ensiapu

  • Anna välittömästi sokeripitoista syötävää tai juotavaa, mikäli autettava on tajuissaan ja pystyy itse syömään tai juomaan. Tajuttomalle henkilölle ei saa antaa mitään suuhun.
  • Mikäli autettava ei toivu 10 minuutissa tai menee tajuttomaksi, soita hätänumeroon 112.
  • Käännä tajuton henkilö kylkiasentoon.

Murtuma

Murtuman oireita ovat kipu, turvotus, epänormaali liikkuvuus ja arkuus tai virheasento.

Murtuman ensiapu:

Yläraajan murtumassa autettava voi itse tukea kipeää raajaansa kehoaan vasten tai tue käsi liikkumattomaksi esimerkiksi kolmioliinalla. Kylkiluiden murtumassa voit tukea rintakehää käsin tai tukisiteellä.

Mikäli jalassa on murtuma, sitä ei ole syytä lastoittaa, mikäli apu saapuu kohtuuajassa. Autettavan tulee välttää jalan liikuttamista ja painon asettamista kipeälle jalalle.

Jos loukkaantunutta on välttämätöntä liikuttaa, alaraajan murtuman tukemiseen voi käyttää toista jalkaa tai muuta tilapäisvälinettä, kuten esimerkiksi tukevaa lautaa tai keppiä.

Jos epäilet selkärangan murtumaa, liikuta loukkaantunutta vain, jos se on hengen pelastamisen kannalta välttämätöntä.
Murtumat syntyvät tavallisesti putoamisen, kaatumisen tai iskeytymisen seurauksena.

Haavat

Verenvuodon tyrehdyttäminen ja haavan sitominen ovat ensiavun perustaitoja.

  • Tyrehdytä mahdollinen verenvuoto.
  • Puhdista haavasta lika juoksevan, viileän veden alla.
  • Sulje pienen viiltohaavan reunat vastakkain haavateipillä.
  • Peitä haava suojasidoksella.
  • Hakeudu tarvittaessa hoitoon.
  • Tarkista, että tetanus- eli jäykkäkouristusrokote on voimassa.
  • Vuotavat, syvät ja likaiset haavat ja vähänkin suuremmat viiltohaavat kuuluvat aina lääkärin hoitoon. Haavan ulkonäöstä ei aina voi päätellä, onko syvemmälle kudoksiin syntynyt vaurioita.

Verenvuoto

Ulkoisen näkyvän verenvuodon määrää on vaikea mitata ja arvioida luotettavasti. Suuren verenhukan (yli 20 %) seurauksena ihminen menee sokkiin.

Näin tyrehdytät verenvuodon:

  • Tyrehdytä verenvuoto painamalla sormin tai kämmenellä suoraan vuotokohtaan. Voit myös pyytää loukkaantunutta painamaan itse vuotokohtaa.
  • Auta loukkaantunut tarvittaessa istumaan tai makuulle
  • Sido vuotokohtaan paineside joko käyttäen sidetarvikkeita tai muita saatavilla olevia välineitä, esimerkiksi huivia.
  • Soita hätänumeroon 112, jos arvioit tilanteen sitä vaativan.
  • Runsas verenvuoto voi johtaa verenkierron vakavaan häiriötilaan eli sokkiin. Huolehdi loukkaantuneen sokin oireenmukaisesta ensiavusta.

Mikäli haavassa on vierasesine, esim. naula tai puukko, sitä ei poisteta ensiavun yhteydessä. Jos esine vaikeuttaa hengitystä, tulee se välittömästi poistaa.

Sokki

Sokin oireet voivat olla seuraus suurista sisäisistä tai ulkoisista verenvuodoista, vaikeista murtumista, palovammojen tai rajun ripulin aiheuttamasta nestehukasta. Myös sydämen pumppausvoiman pettäminen tai voimakas allerginen reaktio voivat aiheuttaa sokkitilan.

Tunnista sokin oireet:

  • Iho on kalpea ja kylmän hikinen.
  • Henkilö on levoton, myöhemmin sekava.
  • Hengitys on tihentynyt.
  • Suu on kuiva, autettavalla on janontunne.
  • Syke on nopea ja heikosti tunnettavissa.

Sokkipotilaan ensiapu:

  • Aseta autettava lepoon, hänelle hyvään asentoon.
  • Soita hätänumeroon 112.
  • Suojaa kylmältä esimerkiksi huovalla tai takilla ja eristä kylmästä alustasta.
  • Rauhoita.
  • Älä tarjoa syötävää tai juotavaa.
  • Seuraa hengitystä ja verenkiertoa.
  • Anna tarvittaessa muu oireenmukainen ensiapu.

Kouristelu

Aivojen toimintahäiriöt voivat aiheuttaa tahattomia lihasnykäyksiä ja kouristuksia. Ihminen saattaa kouristella monesta eri syystä. Syinä voivat olla esimerkiksi epilepsia, aivoverenvuoto, korkea kuume tai tapaturma.

Tunnista oireet:

  • Sairastunut menettää tajuntansa, kaatuu ja hänen vartalonsa jäykistyy.
  • Jäykistymistä seuraavat nykivät kouristukset. Kouristelu kestää yleensä vain 1-2 minuuttia.

Kouristuskohtauksen ensiapu:

  • Tee hätäilmoitus numeroon 112.
  • Älä yritä estää kouristusliikkeitä, mutta huolehdi siitä, että autettava ei kolhi päätään tai muuten vahingoita itseään.
  • Varmista esteetön hengitys.
  • Käännä autettava kylkiasentoon heti, kun kouristukset vähenevät.
  • Mikäli tiedät autettavan sairastavan epilepsiaa, tee hätäilmoitus numeroon 112, jos kouristelu pitkittyy tai jos kohtaus uusiutuu.
  • Jos kohtaus menee itsestään ohi, varmista kuitenkin, että autettava on täysin toipunut ennen kuin jätät hänet.
  • Ota yhteys lääkäriin, jos kyseessä on lapsen kuumekouristus.

Myrkytys

Yleisimmät kotona tapahtuvat myrkytykset aiheutuvat alkoholista, lääkkeistä, myrkyllisistä kasveista tai sienistä.

Jos et havaitse uhristta selkeitä myrkytyksen oireita ja kaipaat neuvoja, voit soittaa myrkytystietokeskukseen, puhelin 09 471 977 (24h/vrk)

Lääkkeiden yliannostukset

Soita 112 heti, jos epäilet autettavan hengen olevan uhattuna lääkkeiden yliannostuksesta johtuen.

Toimi näin

  • Anna tajuissaan olevalle potilaalle hiilitabletteja, jos niitä on saatavilla.
  • Laita tajuton, normaalisti hengittävä potilas kylkiasentoon.
  • Kerää esiin kaikki löytämäsi lääkkeet ja lääkepurkit ensihoitajia varten.
  • Älä anna potilaan nauttia alkoholia.

Myrkyllisen kasvin tai sienen nieleminen

Yritä saada selville mistä kasvista tai sienestä myrkytys on peräisin.

Toimi näin

  • Tarkista ensin onko uhrilla suussaan kasvia tai sientä.
  • Anna lääkehiiltä pakkauksen ohjeen mukaan.
  • Soita 112 tai myrkytystietokeskukseen, puhelin 09 471 977 (24h/vrk)

Palovammat

Palovamma on lämmön tai syövyttävän kemiallisen aineen aiheuttama kudostuho, jossa iho ja mahdollisesti myös sen alaiset kudokset vauroituvat. Jos ihoa ei jäähdytetä, vamma laajenee syvempiin ihokerroksiin ja kipu jatkuu kauemmin.

Pienen palovamman ensiapu:

  • Palovammaa jäähdytetään mahdollisimman pian viileällä vedellä 15–20 minuutin ajan.
  • Rakkuloita ei saa puhkaista.
  • Palovamman voi peittää puhtaalla suojasiteellä tai palovammojen hoitoon tarkoitetulla erikoissiteellä.

Milloin lääkäriin?

Jos palovamma on:

  • tulehtunut
  • kämmentä suurempi 2. asteen palovamma
  • tai 3. asteen palovamma
  • sähköpalovamma
  • kasvojen tai käsien syvä palovamma
  • hengitysteissä
  • lapsella
  • vanhuksella
  • jotakin perussairautta sairastavalla henkilöllä esim. diabeetikon palovammat.

Rintakipu

Rintakipuun on aina suhtauduttava vakavasti. Kovan puristavan rintakivun tavallisin syy on sydäninfarkti. Kipu tuntuu ylävartalolla ja voi säteillä vasempaan kainaloon, käsivarteen ja kaulalle. Henkilö on usein kylmänhikinen, hänellä voi olla pahoinvointia ja hengitys voi vaikeutua.

Henkilö voi ottaa omia lääkkeitä (nitro-lääkitys), mutta jos ne eivät auta muutaman minuutin kuluessa, toimitaan ensiapuohjeen mukaan.

Rintakipuisen ensiapu:

  • Tee hätäilmoitus heti numeroon 112.
  • Rauhoita autettavaa ja auta hänet lepoon esim. puoli-istuvaan asentoon.
  • Tarjoa hätäkeskuksen ohjeiden mukaan asetyylisalisyylihappoa sisältävää lääkettä (esimerkiksi aspiriini tai disperiini) pureskeltavaksi tai veteen liuotettuna. Tablettia ei anneta, jos autettava on allerginen ko. lääkkeille.

Jos henkilö menee elottomaksi, aloita painelu-puhalluselvytys rytmillä 30 painelua ja 2 puhallusta ja ilmoita hätäkeskukseen muuttuneesta tilanteesta.

Brand

Rädda och varna
  • Rädda dem som står i omedelbar fara och varna andra.
  • Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
Släck och begränsa
  • Försök släcka branden själv, undvik rök. Utsätt inte dig själv för fara.
  • Begränsa att branden och röken sprids genom att stänga fönstren och dörrarna till brandsektionen.
Slå larm
  • Larma brandkåren genom att ringa nummer 112 från en säker plats.
  • Berätta varifrån du ringer och var det brinner (adress och våning)och om människor står i fara.
  • Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
Vägled
  • Vägled räddningspersonalen till platsen.
  • I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt: A-osa (ympyrärakennus), jos ei muuta ilmoiteta
Det är absolut förbjudet att använda hissen vid brand!

Vid utrymning är samlingsplatsen: Yksi A-osan ja S-osan välistä Prisman puolella ja toinen Rakennusosien D- ja J-välissä rakennusten väliin jäävällä sisäpihalla. Kokoontumispaikka autohallin vieressä on RV11:n vieressä oleva parkkialue, jossa sähkökontit.

Alternativ samlingsplats: Bioteknian ala-aula jaTowerin ala-aula

Brand – riktlinjer, när trygg utrymning är förhindrad

Ibland kan en brand som härjar på ett annat ställe förhindra trygg utgång från fastigheten. I dessa fall är det klokast att stanna kvar i ett utrymme där det inte finns rök, med dörrar och andra öppningar stängda.

Stanna kvar i brandsektionen där du befinner dig.
  • Det är tryggt att vistas bakom en branddörr. Branddörrar tål en eldsvåda i minst en halvtimme.
  • Följderna är ödesdigra om man hoppar från en hög plats, men inte om man stannar kvar på en rökfri plats.
Gå till ett fönster och väck uppmärksamhet. Om det inte lyckas, ring nummer 112.
Följ instruktionerna som myndigheterna ger.

Agerande vid brandlarmsituation

Byggnaden har en automatisk brandlarmanordning som ger larm till räddningsverket. När det ljuder ett brandlarm, ska var och en genast lämna byggnaden.

  • Ta med dig ytterkläder om de finns i närheten.
  • Stäng dörrar och fönster.
  • Använd närmaste möjliga utrymningsväg vid evakueringen.
  • Vägled kunder och gäster.
  • Ring från en trygg plats till 112 och ge ytterligare upplysningar om situationen. Samtidigt säkrar du att nödcentralen har fått veta om branden.
  • Ta dig till samlingsplatsen, stanna inte kvar framför ingångarna.
  • Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan särskilt tillstånd.
Samlingsplats: Yksi A-osan ja S-osan välistä Prisman puolella ja toinen Rakennusosien D- ja J-välissä rakennusten väliin jäävällä sisäpihalla. Kokoontumispaikka autohallin vieressä on RV11:n vieressä oleva parkkialue, jossa sähkökontit.

Faran är över först när räddningsverket ger tillstånd för att återvända till fastigheten. Fastighetens säkerhetspersonal meddelar personalen om att de kan gå in i fastigheten.

Turvallisuuhenkilöstö ja henkilökunta välittävät tiedon oppilaille.

Henkilökunnan toiminta

  • ohjaa oppilaat ja vieraat ulos lähintä turvallista poistumistietä pitkin kokoontumispaikalle.
  • avustaa tarvittaessa liikuntarajoitteisia henkilöitä poistumaan.

Aluevalvojat

  • tarkastavat oman alueensa tilat ja sulkevat niiden tilojen ovet, jotka on todettu tyhjiksi
  • varmistavat uloskäynnit ja estävät pääsyn hälytyskohteeseen
  • opastavat oppilaita ja vieraita lähimmälle poistumistielle ja kohti kokoontumispaikkaa

Vahtimestarit

  • opastaa oppilaita ja vieraita ulos kokoontumispaikalle
  • avaa mahdollisuuksien mukaan pääovet poistumisen helpottamiseksi

Turvavideo - Palohälytys

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Yksi A-osan ja S-osan välistä Prisman puolella ja toinen Rakennusosien D- ja J-välissä rakennusten väliin jäävällä sisäpihalla. Kokoontumispaikka autohallin vieressä on RV11:n vieressä oleva parkkialue, jossa sähkökontit.

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, utses en person som tar ansvaret för verksamheten på samlingsplatsen. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller om människorna bör hänvisas till en annan plats: till exempel en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten (reservsamlingsplats).

Det är förbjudet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från myndigheterna

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Bioteknian ala-aula jaTowerin ala-aula

Ifall samlingsplatsen inte är trygg, förflyttar man sig till en säker reservsamlingsplats som skyddsledningen specificerat separat. Vid behov anvisar även myndigheterna skyddsplatser för mer långvarigt skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Försök hjälpa dem så gott du kan.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vesivahinko

Toimintaohjeet

Katkaise sähköt vuotokohteesta ja sen läheisyydestä.

Tyrehdytä vuoto esim. sulkemalla veden pääsulku, jos mahdollista.

Ilmoita asiasta välittömästi:

  • Novapoliksen aulapalveluun

Tarvittaessa ota yhteys hätänumeroon 112

Mikäli vesivaara uhkaa rakennuksen ulkopuolelta

Ilmoita kiinteistöpäällikölle ja tarvittaessa hätäkeskukseen 112

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

  • Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
  • Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
  • Be om hjälp i mån av möjlighet.
  • Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

  • Gör inte motstånd.
  • Gör bara det som den hotfulle ber om.
  • Försök varna andra i mån av möjlighet.
  • Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
  • Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Toiminta ampuma-asetilanteessa

  • Poistu vaara-alueelta, jos se on turvallisesti mahdollista.

Jos poistuminen ei ole turvallista:

  • Mene luokkaan tai vastaavaan
  • Lukitse ovi tai laita kalusteita oven/ ovien eteen siten, että oven painiketta ei voi käyttää
  • Kasaa oven eteen kalusteita
  • Sammuta valot
  • Käy makaamaan oviseinän viereen, jos seinämateriaali on esim. tiiltä tai betonia tai etsi muuten turvallinen paikka
  • Ota yhteys hätäkeskukseen 112 ja kerro tilanteesta. Ilmoita kerros, huoneen/ luokan numero
  • Vältä muuten puhelimen käyttöä
  • Jos käytävillä on savua, älä mene savuisiin käytäviin, pysy luokassa ja yritä tukkia mahdollisia aukkoja märillä vaatteilla tms.
  • Odota poliisin/ pelastusviranomaisten/ koulun henkilökunnan lisäohjeita
  • Toimi lisäohjeiden mukaisesti

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en en minut lång stigande och sjunkande ljudsignal eller en varning som utropas av myndigheten. Den stigande respektive sjunkade signalen är sju sekunder lång. Den allmänna farosignalen betyder att befolkningen hotas av en omedelbar fara.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in. Stäng dörrar, fönster och ventilationsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.
Gå tillväga på följande sätt
  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • håll dig inomhus, gå upp till övre våningar, lyssna på radion för att få mera information
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng ventilationsanordningar, stäng dörrar och fönster tätt.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrarna och hålla dig till utrymmen under vinden.
  • Om du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.
  • Stanna på de övre våningarna tills faran är över.
  • Gå inte ner i källaren.

Strålrisk

Vid risk för strålning ges en allmän farosignal.

Gå inomhus.

  • Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och ventilationsanordningar.
  • Bästa skyddet finns i mitten av huset och i källaren. Ta jodtabletter först efter uppmaning från myndigheterna (det ska finnas 2 jodtabletter per person).

Undvik att röra dig utomhus

Tilläggsinstruktioner
Ytterligare instruktioner fås av räddningsmyndigheterna i din stad, media samt på sidan 867 i Yles text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats www.stuk.fi och räddningsväsendets webbplats www.pelastustoimi.fi.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.

Du får mer information om farans art via radio och tv. Med gasfara förknippas i allmänhet följande.

  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • stanna inomhus
    • de övre våningarna ger det bästa skyddet
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
    • stanna på de övre våningarna tills faran är över
    • gå inte ner i källaren.
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
    • tryck ett vått plagg, en gräs-, torv- eller mosstuva framför munnen och andas genom det
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng av luftkonditioneringsanordningar och stäng dörrar och fönster noggrant. Ju tätare du kan göra byggnaden, desto långsammare tränger gasen in.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrar och hålla dig till utrymmen under vinden. När du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålrisk

Strålningssituationen övervakas kontinuerligt med mätare i hela landet. Även små förändringar upptäcks genast och man informerar om dessa utan dröjsmål. För strålningsfara ges allmän farosignal.

Gå inomhus.
Stäng dörrar, fönster, ventilationsöppningar och luftkonditioneringen tätt för att radioaktiva ämnen inte ska komma in. Husets mittersta delar och källaren ger det bästa skyddet.
Jodtabletter
Ta jodtabletten först efter uppmaning av myndigheterna. Uppmaningen ges i radio eller teve. Jodtabletterna hindrar radioaktivt jod från att samlas i sköldkörteln, men ger inget annat skydd. Vid farliga situationer ska tabletter inte hämtas utanför byggnaden. Jod kan skaffas på förhand på apoteket. Det bör finnas 2 jodtabletter per person i fastigheten.
Skydda mat och dricksvatten
Lägg livsmedel som ligger framme i plastpåsar eller täta kärl. Kylskåp, frys och täta förpackningar skyddar mot radioaktivt damm.
Att röra sig utomhus
Om du är tvungen att gå ut, använd täta kläder som täcker huden, till exempel ett regnställ.
Tilläggsinstruktioner
Ytterligare instruktioner får du av stadens räddningsmyndigheter, massmedia samt på sidan 867 i Yle Text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats på adressen www.stuk.fi och på räddningsväsendets webbplats på adressen www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Hissarna kan inte användas under elavbott.

Agerande vid elavbrott

Elströmmen bryts i verksamhetsutrymmet, men i allmänna utrymmen fungerar belysningen fortfarande

  • Kontrollera om möjligt säkringarna i gruppcentralen i det egna verksamhetsutrymmet.
  • Om problemet kvarstår, kontakta fastighetsservice (tfn 020015500).

Elströmmen bryts både i verksamhetsutrymmet och i de allmänna utrymmena

  • Använd en ficklampa
  • Handled vid behov även andra

Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:

Kontakta hisservicens feljour:

  • Med en mobiltelefon - (KONE Hissit Oy, 080015063) eller
  • Genom att trycka på hissens alarmknapp. (Larmets styrs direkt till hisservicens feljour.)

Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.

Turvavideo - Hissi

Sisälle suojautuminen

Sisälle suojautuminen on tarpeen mikäli kiinteistössä tapahtuu vakava väkivallan teko tai ilmenee sellaisen uhka. Suojautuminen tulee aina tehdä tilaan, jonka ovi voidaan lukita ja johon ei näe sisälle. Lasiseinäisissä opiskelu- ja toimistotiloissa ei voida suojautua. Mikäli uhka tulee opiskelun ollessa käynnissä lasiseinäisessä tilassa, ohjataan oppilaat turvallisempaan paikkaan.

Sisälle suojautumisessa on kaksi vaihetta/astetta.

Ensimmäinen vaihe/aste

Ensimmäiseen asteeseen/vaiheeseen siirtyminen tehdään mikäli kiinteistön lähialueella on väkivallan uhka, on tehty uhkaus vakavasta väkivallasta tai väkivallan uhka on kiinteistön sisällä.

Toimet:

  • Ilmoitetaan uhasta yleiseen hätänumeroon 112
  • Käytävillä ja ulkona olevat oppilaat, vieraat ja henkilöt käsketään sisälle.
  • Opetustilojen ovet lukitaan.
  • Henkilökunta lukitsee ulko-ovet.
  • Odotetaan lisätietoja viranomaisilta.

Toinen vaihe/aste

Toiseen asteeseen/vaiheeseen siirrytään, jos uhka on kiinteistön sisällä tai sen lähellä.

Toimet:

  • Lukitaan opetustilan ovet.
  • Sammutetaan tilojen valot ja suljetaan mahdolliset verhot.
  • Matkapuhelimet sammutetaan tai kytketään äänettömälle.
  • Opettajan tai tilan johtajan puhelimen oltava päällä, mutta äänettömänä.
  • Tilan oven eteen kasataan esteitä.
  • Opastetaan tilassa olevia pysymään matalina ja kalusteiden takana.

Ohjeita henkilökunnalle

Seuraavassa asioita, joita tulee ottaa huomioon hätäpoistumisen ja sisälle suojautumisen osalta etukäteen.

Osana jokapäiväistä toimintaa

  • Opettele kulkemaan ja tuntemaan kiinteistön eri poistumisreittejä.
  • Opettele laittamaan luokkatilan ovi takalukkoon.
  • Selvitä kiinteistön kokoontumispaikkojen sijainnit.
  • Ole mukana harjoituksissa ja tutustu aiheeseen liittyvään materiaaliin ja toimintaohjeisiin.
  • Mieti mihin ja miten voisit suojautua tarpeen tullen.

Tilanteen aikana

  • Ota tilanne haltuun - käytä kuuluvaa ääntä.
  • Ohjaa ryhmäsi turvallisinta reittiä suojaisaan kokoontumispaikkaan.
  • Viranomaiset johtavat pelastustoimintaa - sinä vastaat omasta ryhmästäsi.
  • Jos selkeää ohjetta tai käskyä ei tule - suojaudutaanko sisään vai poistutaanko ulos - tee päätös!

Ratkaisuun vaikuttaa tilan sijainti ja sen antama suoja.

  • Umpiseinäisessä, lukittavassa tilassa on turvallista suojautua.
  • Lasiseinäisessä tilassa tai tilassa, jonka ovea ei saa lukittua, on vaikea suojautua.
  • Jos turvallinen poistumisreitti on näkyvillä ja turvallinen, voi ulos kulkemista harkita.
  • Jos poistumisreitti on kaukana eikä näkyvissä, ulos kulkeminen ei ole turvallista.
  • Toimi tilanteen mukaan asteen 1 tai 2 mukaan.
  • Tarvittaessa raportoi saamaasi tietoa viranomaisille.

Tilanteen jälkeen

  • Palataan normaaliin toimintaan mahdollisuuksien mukaan.
  • Tilanne tulee käsitellä oppilaiden ja henkilökunnan kanssa oppilaitoksen kriisiviestinnän mukaisesti.
  • Älä anna lausuntoja tiedotusvälineille. Viranomaiset jaa etukäteen määritellyt henkilöt vastaavat tiedottamisesta.

Tapaturmien ennaltaehkäisy

Henkilökunta kuuluvan valvoo seuraavia kieltoja ja määräyksiä. Kaikista turvallisuutta vaarantavista tilanteista sekä tehdyistä toimenpiteistä tehdään ilmoitus esimiehelle.

  1. Kiipeämiseen käytetään vain turvallisia ja tukevia tikkaita. Tikkaat pidetään lukkojen takana.
  2. Lääkkeet, kemikaalit ja vaaralliset aineet pidetään lukkojen takana.
  3. Veitset ja muut terävät esineet pidetään lukkojen takana.
  4. Juokseminen sisällä ja muu tapaturma-altis tai raju liikehdintä on kiellettyä.
  5. Käytävät ja kulkuväylät pidetään siistinä ja esteettöminä.
  6. Vesi- ym. nesteläikät siivottava välittömästi lattialta.
  7. Havaittaessa rikkoontunut tai muuten vaarallinen huonekalu tms. estetään sen käyttö ja hankitaan korvaava tilalle. Pihan penkkien osalta tehdään samoin tai ilmoitetaan kiinteistön haltijalle.
  8. Rikkoutuneista askelmista ja muista kaatumisvaaroista ilmoitetaan heti rakennuksen omistajalle tai haltijalle, jolla on velvoite ryhtyä toimiin. Estetään liikkuminen vaarallisella alueella.
  9. Talvikunnossapidon puutteista ilmoitetaan heti kiinteistöhuoltoon. Estetään liikkuminen vaarallisella alueella.
  10. Lumien, jään tai muun esineen tippumisvaarasta ilmoitetaan heti kiinteistöhuoltoon. Estetään liikkuminen vaarallisella alueella. Mikäli vaara on välitön, soitetaan hätänumeroon 112.
  11. Ulkoa liikkumista myrskyn tai muuten huonon tai vaikean sään aikana vältetään. Huonokuntoisista puista tai oksista ilmoitetaan heti kiinteistöhuoltoon. Estetään liikkuminen vaarallisella alueella. Välittömässä kaatumisvaarassa olevista puista tai tippuvista suurista oksista soitetaan hätänumeroon 112.

Befolkningsskydd

Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns 16 skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.

Det finns 16 skyddsrum i fastigheten.

Placering Skyddsklass Utrustningens placering
C-osa S1 Suojahäkki
C-osa S1 Suojahäkki
C-osa S1 Suojahäkki
E-osa S1 Suojahäkki
H-osa S1 Suojahäkki
H-osa S1 Suojahäkki
H-osa S1 Suojahäkki
M-osa S1 Suojahäkki
M-osa S1 Suojahäkki
M-osa S1 Suojahäkki
S-osa S1 Suojahäkki
S-osa S1 Suojahäkki
T-osa S1 Suojahäkki
T-osa S1 Suojahäkki
U-osa S1 Suojahäkki
U-osa S1 Suojahäkki

16 av fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.

Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.

Förvaring av inventarier

Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras.

Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.

Utgångar, trapphus, korridorer inomhus, passager i källare och i lager
  • Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
Källarutrymmen
  • Det är inte tillåtet att förvara brännbart material i dessa utrymmen.
  • Förvaring av brännbara vätskor (t.ex. flytgas och bensin) är förbjuden.
Under eller invid byggnader
  • Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
OBS!
  • I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen

Bilagor

Denna räddningsplan har följande bilagor:

Dessutom finns följande bilagor tillgängliga i webbtjänsten:

Skyldigheter för innehavare av affärslokal

Lokalens förvaltare eller verksamhetsutövaren ska i mån av möjlighet kontrollera att man på arbetsplatsen följer lagar och bestämmelser om förebyggande av eldsvådor och andra olyckor och om säkrande av den personliga säkerheten. Det rekommenderas att man utser en person som ansvarar för säkerheten och tillser frågor gällande detta och samarbetar med de personer som bär ansvaret i fastigheten.

Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren ska se till att byggnaden, konstruktionen och den omgivande miljön hålls i ett sådant skick, att

  • risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal
  • personer som befinner sig i byggnaden vid en brand eller annan plötslig fara kan ta sig ut ur byggnaden eller de kan räddas på annat sätt
  • räddningsaktioner är möjliga om det inträffar en eldsvåda eller annan olycka.

Lätt antändligt material eller andra sådana föremål får inte förvaras på vindar eller i källare, längs passager eller utrymningsvägar, under byggnaden eller direkt invid den.

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  • släckningsredskap
  • anordningar som indikerar brand-, larm- och andra olycksfaror
  • utrymningsvägarnas skyltning och belysning.

Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren har ansvaret för att anordningarna fungerar och ska anmäla brister till ansvarspersonen.

Lokalens flrvaktare och verksamhetsutövaren ska för egen del

  • förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  • vara beredd på att skydda personer, egendom och omgivningen i farosituationer
  • ha beredskap för släckning av bränder och för andra sådana räddningsåtgärder som de förmår vidta på eget initiativ
  • vidta åtgärder för att trygga utrymning i fall av eldsvådor och andra farosituationer samt för att underlätta räddningsaktioner;

Bruksanvisningar för brandsläckare

Släckare

  • Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
  • Dra loss säkringssprinten.
  • Närma dig elden medvinds.
  • Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
  • Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
  • Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
  • Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
  • Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
  • När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
  • Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.

Käsisammuttimien erot

Sladdar för uppvärming av bilar

Av säkerhetsskäl ska stickkontakten till bilens uppvärmningssladd alltid dras ur eluttaget efter användning, lämna inte sladden hängande i eluttaget på uppvärmningsstolpen. Du bör även hålla locket till eluttagets lucka låst.

Ett öppet stickkontakthölje och en fritt hängande strömförande sladdmedför risk för elektriska stötar. Om stickkontakten faller i en vattenpöl eller i snöslask kan den göra omgivningen elektrisk. Sladden för uppvärmning kan dessutom skadas så att den blir farlig, i samband med t.ex. snöskottning på parkeringsplatsen. Ett stickkontakthölje som är öppet kan utsättas för vandalisering.

Användarna ska ges instruktioner om hur sladdarna för biluppvärmning används och förvaras tryggt. Bolaget ansvarar för fastighetens säkerhet och om t.ex. en utomstående person skadas bär bolaget ansvaret. Även en bilanvändare som felaktigt lämnat uppvärmningssladdens kontakt i eluttaget ansvarar för eventuella skador.

Använd endast den sladd som är avsedd för ändamålet då du värmer bilen. Undvik skarvsladd, de är inte alltid trygga för barn och kan dessutom hamna på marken där de blir utsatta för vatten, fukt och smuts. Se till att eluttagen kontrolleras tillräckligt ofta.

Om bilens eluppvärmningsapparater inte används eller man inte ser till deras skick på rätt sätt kan det medföra elstötar för användaren eller andra personer. Det finns också brandfaror.

Tack för att du bekantade dig med dokumentet.